En kär vän till mig skrev ett inlägg som handlade om hur människor alltid klagar på livet. Jag kan erkänna, att jag orkar inte linjen är lite en del av mig. Men, jag försöker verkligen för det mesta hålla mitt humör uppe. Kanske pga att jag inte tycker om människor som bara ska klanka ner. En sak som jag verkligen, verkligen stör mig på är när folk inte ger saker och ting en chans. Fester tex. '' Nej guuuud va tråkigt'' efter fem minuter. SKOJAR DU MED MIG?! Vi har varit här i fem minuter och du ska börja klaga?! Hur har du tänkt träffa nya människor?! OCH folk som klagar, men inte gör något åt saken. ''Ååååh vad jag e tjock'' ''Guuud va tråkigt det är här i orten'' '' Jag vill ha killeeee'' UT OCH TRÄNA! UT OCH TA KONTAKT MED MÄNNISKOR! UT OCH TRÄFFA KILLAR! Även om jag själv kanske kört med dom någongång, stör jag verkligen på det. Får lite damp nu när jag sitter och tänker på det, för det är något jag kan bli riktigt irriterad på. Där har in det. Daniellas tankar. Typ. Lite kladdigt, men det låter så mycket bättre i huvudet än vad det gör här i bloggen ...